hans höftben är lika markerande som hennes

kors i taket, nu har jag gjort det igen och jag förstår inte ens varför. igår låg jag med en man. kanske jämför jag det med att ligga med någon man inte är kär i. det är ju bara nakna svettiga berusade kroppar och ingenting som känns i hjärtat ändå.
mannen i fråga är en gammal summerlove från flera år tillbaks och det var lite svårt att motstå "kom och sov med mig" i sms'et as i realized hur fula alla var på klubben och att jag ändå inte skulle bestiga något venusberg.
det är någonting med den här mannen som gör mig frustrerad och lite nyfiken. kanske att det aldrig riktigt fungerade mellan oss. jag ville inte ha honom för att jag ville ha tjejer, och han ville inte ha mig för att han inte ville ha mig. helt utan förklaring. så vi dog ut. och nu kan jag inte läsa av hans känslor för mig eftersom han på morgonen pussade i pannan, höll om och strök mig över magen. inte sådär artigt bete-sig-sött-mot-någon-man-precis-knullat (som jag kan göra ibland, dålig ovana) utan mer som att han verkligen menade det. kanske gjorde han det i stunden men vår msn-konversation just nu är lika kall och tråkig som vaniljglass. jag hatar att inte förstå mig på, jag tycker ju annars att jag är människokännaren #1

/ dr phil