Komsi livet, jag bits inte

Se där ja, behöver inte ens anstränga mig för att nya livet ska börja. Sms trillar in från söta heteroP som ba "Baby, jag saknar dig så mycket. Får jag komma och hälsa på i mars?" och "javisst kom kom" svarar jag eftersom heteroP är alldeles underbar och full av energi.
Och.. dessutom är hon kanske inte helt hetero. Rykten som var tänkta att passera min rygg tog en omväg och skvallrade om att hon faktiskt var lite intresserad av mig. Det ligger inte riktigt på mitt bord att desperat övertyga heterobrudar, jag undviker till och med att ragga på dem (av rädsla för att bli fetdissad såklart) men här ska jag göra ett litet undantag om jag får minsta vibes från henne.

OBS måste bara kommentera nedanstående inlägg. Actionrullen innehöll inte Tom Cruise fejja, så lågt har jag inte sjunkit. Fler skådespelare jag inte klarar av
- Kevin Costner
- Hugh Grant
- Harrioson Ford
osv

Andra nunor jag avskyr
- Peter Jidhes
- Ingvar Oldsbergs

Inga dagar att minnas

Jag längtar till livet börjar, men någon sitter med sitt feta ass på paus-knappen. HOPPSAN-SA, det var visst jag! Eller nä ok, anledningen till min life situation beror på att jag väntar. På besked. Och inte som att jag mår dåligt eller hatar dagarna som passerar nu men.. flottig pizza och en 160 minuters action-rulle en lördagkväll är inte riktigt "jag". Jag är fan inte ens thriller-bruden, men snart är väntan över.
Det ska vara hallondrinkar och hög musik, doft av svag parfym och glödjepirr i kroppen för att bruden som sitter på min soffa är så snygg. Minus hallondrinkarna och några decibel lägre musik för ett nyktert alternativ, naturligtvis.

Piller

Alltid när jag tar vitaminer eller piller så stoppar jag in dem i en hastig dramatisk rörelse, sluter ögonen och tar en snabb klunk vatten för att sedan hålla ögonen stängda ett par sekunder. Det ser väldigt känsloladdat ut, som att jag är beroende och ba "måste.. ha.. min dagliga dos". Har insett att jag under detta moment härmar någon jag sett på teve. Kanske är det satmaran Olivia i Sunset Beach? Fattar inte varför jag gör det. Tror serien skadat mig mer än jag tror. Damn those tråkiga eftermiddagar back in the 90's, snart kommer jag väl ligga med min pappas älskarinna i sängen där min mormor tog livet av sig samtidigt som mamma precis öppnar dörren och stirrar länge med öppen mun. Shoot.

Femme-butch, håll tillgodo

Min kära lez-friend (yes, älskar att referera folks sexuella läggning) läser genusvetenskap och återger gärna vad de just diskuterat i klassen. Min lilla blögg har uppenbarligen lyssnat noga för den har visst blivit lite sådära feministiskt färgad. Alltså inte som att den skulle vara svennegul eller moderatblå annars, jag har ju liksom varit ifrågasättare ända sen jag gick på dagis. Jo.. *minns tillbaks*.. jag var en såndär jobbig jävel tyckte mina fröknar och klagade ofta till min mor (aldrig far) så på varje kvartsamtal hölls det långa utläggningar om att jag störde lektionerna med mina frågor och att jag borde räcka upp handen som alla andra tjejer. På riktigt!
Men liksom, ibland när jag har satt mig ner för att skriva så är allt jag kan tänka på det jag och lez-friend precis diskuterat i telefonen. (Måste det vara bestämd artikel singular på telefonen? Det är ju inte som att det är i just DEN telefonen som vi har diskuterat. Haha, man kan faktiskt inte diskutera en sak I en telefon. Och.. hon har ju också en telefon så då är det ju plural. HATAR svenska språket.)
Så idag har jag ingenting annat i huvudet än postkoloniala teorier, och det ska jag inte tråka ut er med. Imorgon kanske jag skriver om femme-butchgrejen om inte lez-friend ringer. Håll tummarna!

Nä, nu blev jag upprörd igen. Orka

Ni vet Stieg Larsson-böckerna. Det var ett tag sen jag läste ut triologin men för en stund sen fick jag frågan av en kompis om jag tyckte hon skulle börja läsa dem. "Ja gör det, de är spännande" sa jag. "Men.." Sen kände jag att jag var tvungen att förklara en sak som är sjukt irriterande (utan att spolia för mycket alltså). Attraktionen mellan Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist!!! What the fuck, så sjukt tröttsamt. Var Stieg tvungen? Ganska troligt att när äldre random person av manligt kön läser om den kommer han tro att det är okej att vara gubbe och tända på en 25 år yngre tjej som i boken beskrivs av personer som "liten, tanig och ser ut att vara 15 år". Nä, vidrigt. Dessutom kan man på hemsidan läsa följande
"Tycker du Lisbeth var spännande och attraktiv, eller osympatisk och motbjudande? Berätta vad du tänker!".
Haaatar när man sätter ihop adjektiv som inte har med varandra att göra. Hatar även behovet av att objektifiera Lisbeth. Ba "NEJ jag tycker istället att Mikael Blomkvist verkar vara en oattraktiv lönnfet, tunnhårigt gubbslem med äcklig kaffeandedräkt och tvivelaktig moral". Typ. Aggh!

Hej, det här är min kompis

Idag var jag på date. Eller något liknande. Jag vet inte riktigt, jag fattar liksom inte. Okej följande har hänt:
Heta bruden pratar med mig på under ett par veckor på kuk-x, heta bruden träffar mig ute och heta bruden föreslår att vi ska ses dagen efter och laga mat. Sen när jag kommer hem till henne, ja då sitter hennes kompis där i soffan och liksom "hej, sorry att jag sitter här i nattlinne men jag håller på och färgar håret" och heta bruden skrattar lite och ba "hehe vi får laga lite extra mat nu då". Under matlagningen och själva middagen så håller de på och internskämtar och snackar massa om ex-flickvänner och det blir liksom väldigt vänskapligt.

Jag HATAR att det alltid finns en undra-om-hon-bara-vill-vara-kompis-känsla över alla tjejer jag träffar. Egentligen borde jag vara nöjd med kvällen och fortsätta träffa henne som vän för att sedan se om det utvecklas till någonting mer. Men jag vill ju veeeeta. Ser hon mig om hon överhuvudtaget som gf-material? HJÄLP?

Ibland blir naket sjukt smaklöst

Det är jobbigt att skriva blogginlägg när datorn inte hänger med i tangent-nedtryckar-hastigheten. Man ser liksom aldrig det färdiga ordet innan man börjar skriva på nästa. Eller är det bara jag som har det här problemet? Sitter alla andra på flashtöntiga ibooks? Nåväl, jag ska försöka få sagt det jag hade att säga för dagen och sen ska jag åka hem till en kompis och kolla La Mome. Jag vet, det säger er ingenting.. men om jag säger att det är filmen om Edith Piaf kanske polletten trillar ner? Jag tror att den är sjukt bra.
Okej, till det väsentliga. Eller alltså det är inget viktigt egentligen, skulle bara berätta om en film som heter Cashback och att jag i början tyckte den hade världens potential. Lite indie sådär, tänk Donnie Darko-style. Filmen handlar om en kille vars förhållande precis tagit slut och han är så deprimerad så han utvecklar insomnia och lever i något slags mellanting mellan dröm och verklighet. Filmen är snyggt gjord och har bra dialoger MEN.. någonstans i mitten finns en scen där huvudpersonen börjar fantisera om de kvinnliga kunderna i ett snabbköp. Han kan frysa tiden och passar då på att klä av dem nakna. Och, alla kvinnor bär smaklösa stringtrosor, har gigantiska silikonbröst och helrakade fittor. Sedan går andra halvan av filmen ut på vidrig sexualisering och objektifiering av kvinnan, i ett misslyckat försök att vara lite åt det konstnärliga hållet. Usch, vad besviken jag blev.

Destruktiva dykes undanbedes

Min vän Advokaten är fantastiskt bra på att påminna mig om the real life. Där satt jag med ett hjärta som saknade, en hjärna full av trassliga tankar och en käft full av morotskaka. Hon bara tittar på mig och säger
"Du, det kommer aldrig fungera med K. Du vet det, och jag förstår att det gör dig ledsen. Men du behöver ju någon som tar dig med storm, inte dränker dig i Misärfloden"
"Men.. alla har ju dåliga sidor. Jag tyckte så mycket om henne ändå" försöker jag
"Jaa, jag märkte det. Men skulle du må bra av ett sådant förhållande? Du skulle aldrig klara av destruktiviteten. Ge det ett år eller två, om du fortfarande inte kommit över henne tycker jag att ni ska ses så du får se om hon ändrat sin personlighet"

Var finns lesbianen? undrar Tiina Rosenberg. Och jag

Jag har lånat L-ordet av Tiina Rosenberg på mitt underbara bibliotek. Där finns en hel hylla fullstaplad med litteratur som rör genusvetenskap och liknande. Den sortens böcker är biblioteken vanligtvis inte bortskämda med så länge staden inte erbjuder en sådan utbildning.
Tänkte läsa den inatt, jag tycker ändå inte om att sova när jag måste göra det ensam. Men det ska bli ändring på min civilstatus, tjugohundraåtta owes me big time.

Jag tror inte på dig tills du står framför mig

Den sötaste av alla söta odlade ett frö i min hjärta som inte riktigt vill gro för där finns fortfarande spår av is och snö. Om jag bara var säker på att hon menade vad hon sa, att hon saknade mig på riktigt, skulle jag överväga saken och se om det kunde bli en fantastisk vår.

Idag gratulerar vi

den här kvinnan på sin 100-årsdag

Happy Happy Joy Joy

Personer som inte identifierar sig som heterosexuella går under paraplybeteckningen HBT. Okej ingen newsflash direkt, men om man använder ett gemensamt begrepp för att beskriva en stor grupp människor finns det en fet risk att utesluta vissa personer.
HBT-rörelsen återspeglar hierarkin i samhället. Den är äckligt homonormativ där liten plats ges för bisexuella eller transpersoner. Folk jag pratat med utanför "HBT-världen" tror att T:et på slutet står för transvestiter, och då syftar de på män iklädda korsett och höga klackar.

HBT-rörelsen är också tydligt dominerad av män. Gayklubbarna både vänder sig till och domineras av män. Bögarna har ”fått” ordet gay, vilket innebär att man sällan syftar på kvinnor när man pratar om ”gaykultur” eller ”gayhistoria”. Konsekvenserna blir ju att kvinnor och kvinnors sexualitet fortsätter osynliggöras!

Inom HBT-rörelsen finns också tydliga normer för klädsel och beteendet. Queer går som jag skrev här tidigare i stort sett ut på att problematisera och ifrågasätta normer. Hur skulle det se ut om vi analyserade HBT-rörelsen och utmanade dess normer ur ett queer-perspektiv? Katastrof, för de previliegade. Jag tror det bland annat är därför queer har fått så lite genomslag inom HBT-rörelsen.

Jag märker inte av någon leende och sjungande regnbågsfamilj som håller varandra i handen. Kvinnor får endast vara med om de inte tar för mycket plats och om de anpassar sig efter männen. Jag har därför svårt för att känna engagemang och "strida för HBT-rättigheter".

Däremot kämpar jag gärna för ett samhälle fritt från en påtvingad heteronorm. Men hur?

Någonting mer än Queer

Bloggvänner, idag ska vi prata Quuer. Det jag en gång hoppades skulle bli min räddning i det här jävla samhället men vad som visade sig inte fungera fullt ut. För jo alltså, ett av huvudsyftena med queer är att komma bort från synen på människor som antingen det ena eller det andra, både vad det gäller sexualitet och identitet. Queer accepterar alltså ”gråzonen”, det som inte behöver vara någonting enbart i förhållande till något annat. Skitbra!
Däremot, finns ett trist problem med queer, antagligen varför jag inte fullt ut valt att ta till mig teorin. Om vi suddar ut gränser för kategorierna kvinna/man eller heterosexuell/homosexuell, riskerar vi osynliggöra en tydlig genusordning eller hierarki som faktiskt existerar. Inom queer talar man inte alls maktförhållandet mellan den underordnade kvinnan och den överordnade mannen. Okej, det går ju också att fundera kring huruvida det är queers uppgift att försöka upprätthålla jämställdhet mellan just kvinna och man. Det tenderar bli paradoxalt.
Som queer förstås idag skulle övergången till ett queer samhälle ske på bekostnad av mina feministiska värderingar. Om man kan rangordna förtryck upplever jag mig mer diskriminerad som kvinna i en mansdominerad värld, än som homosexuell i det heteronormativa samhället.

2008 saknar tydligen delar av 2006

Det här med att förr nästan varit tillsammans men numera försöker fungera som tighta vänner, det är.. inte det lättaste ska ni veta. Ibland undrar jag hur det hade sett ut om jag aldrig viftat med vita flaggan. Förbjudna tankar. Kommer oftast fram i fyllan, som på nyårsaftons natt.
Men fan, tankarna kommer även fram en blåsig jävlig vinterdag, som idag: Hon har sin oversize blå kappa, stora gråstickade halsduk och vita sneakers och är alldeles gudomligt jävla snygg.