Saturday, January 26, 2008

Inga dagar att minnas

Jag längtar till livet börjar, men någon sitter med sitt feta ass på paus-knappen. HOPPSAN-SA, det var visst jag! Eller nä ok, anledningen till min life situation beror på att jag väntar. På besked. Och inte som att jag mår dåligt eller hatar dagarna som passerar nu men.. flottig pizza och en 160 minuters action-rulle en lördagkväll är inte riktigt "jag". Jag är fan inte ens thriller-bruden, men snart är väntan över.
Det ska vara hallondrinkar och hög musik, doft av svag parfym och glödjepirr i kroppen för att bruden som sitter på min soffa är så snygg. Minus hallondrinkarna och några decibel lägre musik för ett nyktert alternativ, naturligtvis.

5 comments:

Anonymous said...

Livet över lag borde bara mer hallondrinkar och snygga brudar men jag ahr nog fan inte ens flottig pizza och action som alternativ, snarare... eh, ja, precis, ingenting. Haha. Det är lördag, (man bor i huvudstaden där något rimligtvis borde hända,) och jag ska staxt lägga mig. Jag borde skjutas!

your fake friend said...

Hanusi: Haha, åh! Förhoppningsvis får du snart läsa mer om hallondrinkar och snygga brudar, dvs att jag får uppleva det :)

Anonymous said...

HAHAHA! Schysst att jag har chansen att få uppleva det genom dig i alla fall, mina egna odds är nämligen ingenting att satsa på. Har förresten läst bakåt och det här är den mest underhållande bloggen på mycket länge, så helt sonika, utan att ens fråga tänker jag länka så att jag slipper gå via hbtq-sidan varje gång!

your fake friend said...

hanusi: Varför är jag så svag för text-smickeri? (just made up that word) nu blir jag faktiskt rörd på riktigt. TACK!
När våren kommer till stan tycker jag du ska ta dina hundar och vandra runt i Tantolunden och spana, flat-tätaste området sägs det ;)

Anonymous said...

Text-smickeri ska jag genast lägga till mitt vokabulär känner jag. I övrigt gillar jag handfasta råd, tack! Hunden (hade bara en då) genererade dock inte särskilt mycket framgång i tanto under pride ifjol, det kan dock ha att göra med att jag också hade mitt ex i släptåg, vad vet jag...