Monday, March 31, 2008
Vacker, hård och kall
Är det vanligt att lipa till Håkan Hellströms "För sent för Edelweiss" eller? Hoppas. Jag vill ju ge sken av att vara den där marmorstatyn, ni vet. Tur att incidenten hände bakom lyckta dörrar. Annars suger Håkans nya. Jag bryr mig inte om Håkan. Jag bryr mig inte om min nya tjej. Jag fattar inte varför hon envisas med att träffa mig för jag ger henne ingenting tillbaks. Ingenting. För jag är kär i K. Och det är så sorgligt att jag gråter.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Faan vad det gör ont ibland, och fan vad man kan förstå det i bara några korta rader... Idag bestämde jag mig för att aldrig bli kär igen, yeah right!
Hanusi: ja alltså förlåt för sent svar men NEEJ! Du får inte tappa hoppet, lova? Din och min tid kommer snart, typ i takt med att körsbärsträden blommar. Hm varför kändes det där som bröderna lejonhjärta? Det ordnar dig, ok.
Alltså jag har sällan bråttom (läs: be inte om ursäkt). Och det där "yeah right" var tänkt som ett ironiskt understrykande, för att jag inte skulle bli kär igen är ju helt otänkbart. Dessutom kan man väl kanske inte bli något man redan är? Slutsats: jag litar fullständigt på de där körbärsblommorna, jag hade bara en dålig dag :)
Okej jag förstod att det där "yeah right" syftade på ironi nu när jag läste det en gång till. Man är väl child of the ironiska generationen eller? Jag hade bara också en dålig dag och var helt snurrig i huvudet. Lycka till i alla fall min bloggande internetvän, jag håller på dig!
Post a Comment